19 oktober 2012

Alla är vi olika

Jag lever tillsammans med en äldre man. Jag blir kär i en människa och inte i en ålder, och det har aldrig varit ett problem för oss. Det som jag kan störa mig på är när folk tar för givet saker, som när vi skulle köpa ett matbord och butiksförsäljaren hela tiden pratade med mig.
 "Vill DU ha den hemskickad? "
"Nej, VI hämtar den gärna här direkt"
Hur ser rummet ut där DU ska ha det?" 
"VI har ett ganska stort rum där det ska stå". 
Och så vidare...

Idag var mannen och jag på Systemet för att inhandla ett smarrigt rött vin till lammet ikväll. 
Bakom oss i kön står ett par i min mans ålder, det visar sig att de är gamla bekanta till honom. Både kvinnan och mannen har sån där hög volym på rösten så det var ingen i någon av de långa fredagsköerna som kunde missa vad de sa.  Och det blev liksom aldrig av att jag och dom presenterade oss för varann. När det också går ett antal för många sekunder så känns det så där försent.

Jag kommer fram till kassan, kassatanten tittar på mig och jag ser i hennes blick att hon kommer fråga det där som händer mig ungefär varannan gång jag går in på systemet. Jodå.  "Kan jag få se på din legitimation".

Min 20-årsdag var inte direkt igår och just idag var jag inte på smickerhumör, så jag mumlar jag lite tyst "ja visst, här kommer det". 

Jag betalar, och när jag är på väg att packa ner i påsen så kommer paret bakom och  kvinnan säger entusiastiskt (med sin höga stämma) : "Jag trodde först du var dottern, men så är det ju inte, du är ju frun!" 

Jag ler ett sånt där leende som man gör när man inte vet vad fanken man annars ska göra. 
Hon lägger glatt till " Och du fick visa leg! Sträck på dig för sjutton!!!" 

Ja, eller ett annat alternativ skulle vara att sjunka genom golvet. Ett annat att gå ut.

4 kommentarer:

  1. Håller helt och hållet med dig. Det är väl känslorna som är det viktiga inte åldern!! Man får inte bry sig om konstigt folk men i det läget var det kanske svårt!? Jag har en jobbarkompis som är lika gammal som mig och är sambo med en 15 år yngre kille. Många som inte trodde att det skulle hålla men nu har de 2 barn o hus och det går hur bra som helst!
    Ha en fin helg, kram Suss

    SvaraRadera
  2. Hej hej!
    Usch vilken jobbig situation i kassan på bolaget, det låter som du ändå skötte det på bästa sätt.

    Jag säger som Grynet, ta ingen skit!

    Hoppas att vinet och lammet smakade gott! Ge B och W en kram från mig!

    Kram
    Frida

    SvaraRadera
  3. Hallå där…
    Ja, jag tycker det är tur att vi är olika, MEN man kan tycka att en del männsikor borde kunna ha HYFS att uppföra sig, vuxna människor som de är. Min blivande man är 9 år yngre än mig och det viktigaste är ju att vi vill vara med varandra!
    Tänk bara att "Amor Vincit Omnia"
    Kram Anna

    SvaraRadera
  4. Tack och lov att vi är olika!!
    Och att det viktigaste är personen man är kär i och inte åldern på personen.
    En väninnan till mig lever ihop med en kille som är 12 år yngre och dom har fått tagit så mycket konstiga kommentarer och funderingar från omgivningen!
    Jag tycker kärleken ska firas oavsett vad=))

    Kram Hannis

    SvaraRadera