Nilla Nyfiken

Ett emotionellt kaos skulle man kunna sammanfatta mina dagar med just nu. Först ett stort o varmt tack till er alla som har skrivit kommentarer till mig, jag blir så glad när ni ger er tid att skriva en rad!
O så kul att många redan har skrivit och vill va med i min utlottning om lavendelhjärtat!

Jag har ju inte synts på ett tag här och det beror på att jag haft fullt upp. Veckan som gick innehöll personaldagar som på nåt underligt sätt kändes som dom aldrig skulle ta slut ... hi hi. Det var även skivinspelning och övning inför denna vecka som jag återkommer till snart.

Wilma hade i allafall haft det jättebra hos vår kennel så en glad hund mötte oss i dörren när vi kom dit. Frågan är vem av oss som var gladast - hon eller jag?! Det är mycket nytt med att skaffa hund, mycket jobb, men jag undrar vad vi gjorde innan Wilma stormade in i mitt liv... sååå tomt det har varit.
Dötrist, långsamt har dagarna gått och jag har längtat så efter henne!
Nu är allt som det ska va igen och vi får återigen o gladeligen ställa osten längst in på köksbänken så hon inte tar sig en smakbit, hihi!

Den här veckan är en speciell vecka. På jobbet repeteras nämligen för fullt inför konserterna på torsdag, fredag o lördag. Det skulle kunna vara en helt "vanlig" vecka men just nu spelar vi Mahlers 6:e symfoni med Gustavo Dudamel!

Mahler är ett av det häftigaste man kan spela som symfoniorkester tycker jag, och senaste gången jag spelade Mahlers 6:a var 2003. Det som känns extra speciellt med just den är att den gången, 2003, hade jag en "provvecka" i orkestern. Jag hade sökt ett vikariat i orkestern och efter obligatorisk provspelning så fick jag komma på denna provvecka för att se om det var jag som skulle få jobbet.
Det var en helt fantastisk konsert minns jag, trots min lätta ångest för att prestera mitt bästa. Allt gick fint och jag fick flytta till Göteborg!  Det var mitt första möte med en orkester som senare skulle bli min riktiga arbetsplats! Så den symfonin känns lite extra i hjärtat hos mig såklart, förutom att det är helt fantastisk musik!

Att Dudamel står på dirigentpulten gör inte saken sämre... helt makalös kille som numera även är chefdirigent hos Los Angeles Philharmonic Orchestra. Sån energi han har o den smittar av sig till alla oss som sitter där och spelar och säkerligen också till alla som får tillfälle att vara med och uppleva honom på konserten. Jag sitter o njuter och håller samtidigt tungan rätt i mun, hi! Svårt är det, men superkul!

Om ni blir nyfikna så sök på Mahler 6 på you tube. En favorit där är med Bernstein som dirigent, lyckades inte få in videoklippet här...

Kram/Mira